|
Hälsa
|
Alla katter drabbas av sjukdomar. Det är dock vanligare att
man hör talas om det i raskattkretsar, vilket förmodligen beror på att
man är mer rädd om sina katter i dessa kretsar. Anledningarna till detta
är många, t.ex. ett stort och genuint intresse för djur i allmänhet och
katter i synnerhet, seriösa uppfödare och sist men inte minst att man
faktiskt har betalat en avsevärd summa för sin nya familjemedlem.
Nedan beskrivningar är ganska översiktliga, och om man vill
läsa mer rekommenderar jag att man fördjupar sig i t.ex. de källor jag
använt, se nedan, samt frågar runt bland utställare och uppfödare som
varit med ett tag. Tänk på att detta är fakta som jag uppfattar dem och
att de baseras på litteraturstudier. Är du orolig för din katt skall du
självklart kontakta en veterinär. Hittar du något faktafel i det jag
skrivit, får du gärna maila till mig.
|
|
Våra katter
|
HCM
|
HD
|
|
S*Coppermines
Paz Paradisa
|
normal
|
2010-02-08
|
OFA
Excellent
|
2010-02-19
|
|
S*Moon
Kewas Aston Martin
|
normal
|
2008-08-30
|
OFA
Good
|
Xxx
|
|
S*Mating Titan
|
normal
normal
equivocal
normal
|
2007-09-05
2006-09-11
2006-03-26
2004-05-30
|
OFA
Good
|
2004-05-04
|
|
S*Mating Nimonic
|
normal
normal
normal
equivocal
|
2007-09-05
2006-03-26
2004-10-24
2004-05-30
|
OFA
Fair
|
2004-05-04
|
|
S*RaceCat’s
Enzo
|
normal
|
2007-12-06
|
OFA
Fair
|
|
|
S*RaceCat’s
Miura
|
normal
|
2007-12-06
|
OFA
Good
|
|
|
Mask
Om barn får mask är det springmask, som varken förekommer hos
hundar eller katter och dessa därför omöjligt kan vara smittorsaken,
vilket dock många tror.
En mycket sällsynt sjukdom kan orsakas av spolmaskägg, som
människor kan få i sig via t.ex. förorenade sandlådor och yttrar sig
genom ont i ögon, feber eller ont i magen. Samma sjukdom kan man få om
man äter infekterat, rött kött.
Behandling
Kattungar avmaskas samtidigt som kattmamman och alla andra katter
i omgivningen. Avmaska inte i onödan, välj inte bredare preparat än
nödvändigt och följ doseringsanvisningarna, annars ökar risken för
resistens. Utekatter bör avmaskas var tredje månad.
Rundmaskar
Spolmask – vanlig
Hakmask – ovanlig
Magmask – sällsynt
Lungmask – sällsynt
Plattmaskar
Bandmask – vanlig hos utekatter
Dvärgbandmask – finns inte i Sverige
|
Kattpest (FPV) –
virusinfektion
|
Beskrivning:
|
Infektion i mage och tarmar orsakad av virus. Hög
dödlighet.
|
|
Smitta:
|
Direkt eller indirekt kontakt mellan
smittade katter, t.ex. vid stora kattansamlingar eller infekterad urin/avföring.
|
|
Symtom:
|
Ihållande kräkningar och diarréer, aptitlöshet, feber,
slöhet, nedstämdhet, undertemperatur, uttorkning (ofta den
direkta dödsorsaken)
|
|
Behandling:
|
Kontakta veterinär. (vätska mot uttorkning och antibiotika
mot bakteriella följdinfektioner)
|
|
Vaccination:
|
När kattungen är 7-8 veckor. Revaccinering efter ca 3
veckor och därefter årligen.
|
Kattinfluensa
(FRV) & Kattsnuva (FCV) - virusinfektioner
|
Beskrivning:
|
Virussjukdomar som drabbar kattens luftvägar. Mycket smittsamma och kan vara dödliga.
|
|
Smitta:
|
Direkt eller indirekt kontakt (dvs. via luft eller
föremål) mellan smittade katter, t.ex. stora kattansamlingar
eller nysning/hosta.
|
|
Symtom:
|
Feber, nysningar, hosta, rinnande nos och ögon, slöhet,
aptitlöshet, sår på tunga och munslemhinnor
|
|
Behandling:
|
Kontakta veterinär.
|
|
Vaccination:
|
När kattungen är 7-8 veckor. Revaccinering efter ca 3
veckor och därefter årligen.
|
Klamydia -
bakterieinfektion
|
Beskrivning:
|
Bakteriell infektion som påminner om kattinfluensa
|
|
Smitta:
|
Mycket smittsam. Direkt eller indirekt kontakt.
|
|
Symtom:
|
Rinnande nos och ögon, nysningar
|
|
Behandling:
|
Kontakta veterinär.
|
|
Vaccination:
|
När kattungen är 7-8 veckor. Revaccinering efter ca 3
veckor och därefter årligen.
|
Feline
Leukemia
Virus – Kattleukos - (FeLV) &
Feline Immunodeficiency Virus (FIV) -
virusinfektioner
|
Beskrivning:
|
Ett virus som påverkar de vita blodkropparna och orsakar
cancer i bl.a. lymfkörtlarna. Tillhör samma familj av smittsamma
virus som FIV och kan infektera, orsaka sjukdomar och i värsta
fall leda till döden för katten. Sjukdomar orsakade av dessa
virus kan vara t.ex. leversjukdomar, blodsjukdomar, leukemi och
andra cancerogena sjukdomar. Ofta försvagas hela immunsystemet
och katten blir generellt mer infektionskänslig.
|
|
Smitta:
|
Direktkontakt med smittade katter
|
|
Symtom:
|
Avmagring, feber, slöhet, matthet, nedsatt allmäntillstånd
|
|
Behandling:
|
Kontakta veterinär.
|
|
Test:
|
Kattungar kan testas oavsett ålder, dock finns inget
botemedel om katten drabbats annat än att försöka skydda den så
gott det går ifrån att exponeras för andra sjukdomar.
|
|
Vaccination:
|
När kattungen är 7-8 veckor. Revaccinering efter ca 3
veckor och därefter årligen. I Sverige brukar man inte
vaccinera, utan endast testa.
|
Feline
Infectious Peritonitis (FIP) - virusinfektion
|
Beskrivning:
|
Virusorsakad sjukdom som främst angriper buken, men också
lever, njurar och hjärna.
|
|
Ärftlighet:
|
Vissa katter kan ha en benägenhet att utveckla denna
sjukdom. Denna benägenhet är mycket ärftlig, ca 50%, och innebär
ofta att katten är känslig även för andra infektioner. Uppfödare
kan alltså reducera risken för FIP genom att analysera
sjukdomshistorian i kattens släkt och välja avelskatter ur
släkter med stor motståndskraft mot FIP och andra infektuösa
sjukdomar. De flesta katter som drabbas av en infektion
tillfrisknar, men blir inte immuna, och kan alltså smittas på
nytt. Ett fåtal katter tillfrisknar inte utan blir kroniska
smittbärare av viruset.
|
|
Test:
|
Det finns idag inget säkert sätt att testa friska katters
känslighet för viruset. Inte heller kan man med säkerhet
diagnosticera sjukdomen hos en katt som faktiskt utvecklat den.
|
|
Vaccination:
|
Finns, men i Sverige brukar man inte vaccinera, utan
endast testa.
|
|
Höftleder (HD) Hip
Dysplasia
För att en katt skall ärva defekter på höfterna krävs att
båda föräldrar har defekten eller bär på anlagen. Det kan vara olika
delar i höften som är defekta och i de flesta fall är båda höfter
påverkade, dock vanligt att den ena är allvarligare än den andra. Om
defekten är svår finns yttre symtom såsom stelhet, smärta och motvilja
att hoppa eller klättra. I andra fall kan det vara så lindrigt att
katten inte märker av något alls. Viktminskning, anti-inflammatorisk och
smärtlindrande medicin, samt specialdiet kan hjälpa läkningsprocessen. I
svåra fall kan man operera, precis som på en människa, och katten blir
då oftast helt befriad från problemen. HD sägs dock inte bara vara
genetiskt betingat, utan att ge för kraftigt foder så att katten växer
för fort, kan också påverka, vilket man sett bevis för genom att forska
på hundar. En Maine Coons skelett har, trots rasens relativt långsamma
utveckling, förbenats klart vid ungefär 10 månaders ålder. Alltså skulle
man kunna få en definitiv diagnos redan när katten är ett år. Hos OFA (Orthopedic
Foundation for Animals) i USA, dit röntgenplåtarna skickas för
granskning, görs dock endast en preliminär utvärdering på katter yngre
än två år, och slutlig certifiering sker inte förrän katten är över två
år.
Hjärtsjukdom (HCM)
Hypertrophic Cardiomyopathy
Detta är en ärftlig defekt som från början beror på en
mutation i en gen i en av hjärtmuskelns celler. Hjärtmuskeln förtjockas
och fungerar allt sämre och svåra fall leder till döden inom några
månader. Om en av kattens föräldrar bär på detta anlag, är risken 50%
att det förs vidare till avkomman. En avkomma som ärver anlaget
utvecklar oftast sjukdomen. HCM tros nedärvas dominant (det räcker att
ena föräldern ger ifrån sig anlaget) med variabel expressivitet (olika
katter drabbas olika kraftigt) och med ofullständig penetrans (en del
katter utvecklar aldrig sjukdomen, men kan ge anlaget vidare till sina
avkommor).
En äker diagnos kan vara svår att ställa
före två års ålder eftersom drabbade katter utvecklar sjukdomen olika
tidigt och sjukdomen oftare drabbar han- än honkatter och dessutom
hårdare. (Här går meningarna isär i litteraturen. En del forskare hävdar
att risken är lika stor för han- som honkatter. Dock är man överens om
att hankatter utvecklar sjukdomen tidigare, samt drabbas hårdare.)
Hankatter bör därför kontrolleras vid två års ålder och därefter
vartannat år. Honkatter bör kontrolleras vid tre till fyra års ålder och
därefter vartannat år.
Enligt rasringen MCO-katten bör en avelskatt testas vid 1,
2, 3, 5 och 8 års ålder. Läs mer på Maine Coon-kattens hemsida om HCM,
hälsoprogrammet och avelsrekommendationer.
Njursjukdom (PKD)
Polycystic Kidney Disease
Denna sjukdom har hittats hos perserkatter, men förekomsten
hos andra raser är ännu så länge sällsynt. Även denna sjukdom är en
ärftlig defekt. Det är vanligt att man samtidigt som man testar katten
för HCM även testar för PKD. I båda fall används ultraljud för att
upptäcka förekomst av cystor. Symtomen visar sig ofta så sent i livet
som runt sju års ålder, men cystor finns från födseln, även om de är
små. När cystorna börjar växa förstoras successivt njuren, vilket
nedsätter dess funktion och slutligen leder till njursvikt. Symtom kan
vara depression, aptitlöshet, ökad törst och urinering, samt
viktminskning. Med rätt utrustning kan man från och med att katten är 10
månader ställa diagnos med 98% säkerhet. Om katten är PKD-negativ
innebär det att den även genetiskt är PKD-fri.
|
|
Källor:
The
Cat Fanciers' Association (CFA)
Biller,
David S.: Autosomal Dominant Polycistic Kidney Disease in Persian Cats
The
Maine Coon Breeders and Fanciers Association (MCBFA)
Simpson, Trish: Care, Health, and Safety
McCauley, Mary D.: Veterinary Guidelines for Maine Coon Breeders
The Winn Feline Foundation Health Center, Feline Health Articles and
Study Reports:
Lagerwerf, Wilma: Feline Upper Respiratory Viruses – Part One:
Rhinotracheitis
Lagerwerf, Wilma: Feline Upper Respiratory Viruses – Part Two: Calici
Virus
Lagerwerf, Wilma: Feline Upper Respiratory Viruses – Part Three:
Panleukopenia
Little, Susan: Feline Infectious Peritonitis
Little, Susan: Feline Immunodeficiency Virus
Little, Susan: Feline Leukemia Virus
Little, Susan: Feline Hip Dysplasia
Little, Susan: Hypertrophic Cardiomyopathy in Maine Coon Cats
Övriga:
Himsel, Carol (1995): Maine Coon Cats, A Complete Pet Owner's Manual
Hornidge, Marilis (2002): That Yankee Cat
Hård, Marianne (2003): Höftledsdysplasi (HD) på katt, en föreläsning av
Lars Audell
Molin, Birgitta (2003): Hälsoråd för katt 2003
Rice, Dan (1997): The complete book of Cat Breeding
Spinn: Autosomal dominant polycystisk njursjukdom hos Perser/Exotic
Stockelberg, Ylva (2001): Kattuppfödning, avel och genetic
|
|